Donnie Darko tolkning

Nedan följer en jämförelse mellan Donnie i filmen Donnie Darko och en Messias figur. Detta var ett skolarbete och ingick i kursen Religion A.

Donnie Darko – Jesus 2000-talets Jesus?

En av de senaste årens i våran mening intressantaste filmer är Donnie Darko från 2002. Den berättar historien om en mycket speciell tonåring som får uppleva en hel mystiska grejer och till slut kommer till insikt om vad som är viktigt i livet.

Under tiden när Donnie försöker ta reda på vem han är och varför han blev räddad från att dö försöker han handskas med sin familj, sin konservativa gymnastiklärare samt sin psykolog. Det är genom besöken hos henne vi åhörare får insikt i Donnies tankar och funderingar om livet, och om en eventuell Gud. Han säger sig vara osäker på guds existens och uttrycker en övertygelse att om alla levande varelser dör ensamma, då finns ingen gud.

Likheterna med religiösa föreställningar om en Messias-figur som kommer och räddar världen och Donnie är rätt stora. Båda får lida, båda gör vad de tror är rätt och båda offrar sig själv frivilligt. Vad vi vill göra i den är essän är att redogöra för hur vi tror att Donnie Darko är en modern Messias och hur han har utvecklas ifrån den bibliska versionen.

Det största problemet med en sådan analys är att filmen på många sätt är öppen för tolkningar och att det inte alltid är riktigt klart vad som händer. Många timmar har lagts ned på att debattera dess mening och löjligt många nätsidor har dedikerats till ämnet. Nedan följer nu vår subjektiva tolkning som vi också anser vara den bästa vi sett.

Vi ser det som att Donnie symboliserar både Jesus, han som frälser människorna genom att offra sig, och människan som söker efter mening. Från början är han vilsen, aningen aggressiv och vet inte riktigt vad som händer. När sedan Frank leder honom genom filmen och för honom samman med Gretchen börjar han sakta men säkert se en mening med livet djupare än den han tidigare hade innan (”What’s the point of living if you don’t have a dick?”). I början av filmen är Donnie mer eller mindre en vanlig människa, han är den sökande själen som vill ha en mening och han är mest av allt rädd för att dö ensam. Under filmens gång utvecklas han dock i takt med att han får mer kunskap och framåt slutet har han övervunnit sin rädsla för döden eftersom han funnit kärleken. Han har dessutom lyckats förneka ondskan (Jim Cunningham, läraren) och gjort sitt bästa för att trösta den utstötta Cherita. Om man ska ta det hela i kronologisk ordning skulle det se ut ungefär som följer:

Donnie leds iväg av Frank i en något ansträngd del av manuset för att uppleva en massa grejer och till slut få ett val. Han är redan innan orolig och inte helt psykiskt stabil, och när han får reda på att jorden ska gå under om 28 dagar börjar han oroa sig för att dö ensam. Han vet inte om det finns någon gud eller om allt bara tar slut, det enda han vet är att han vill veta och därför följer han Frank och gör som han säger. Snart upptäcker han att han av någon anledning har superkrafter och leds av bland annat Frank framåt genom handlingen. Genom att följa Frank får han möjlighet att träffa Gretchen (slå sönder vattenledning -> ledig dag -> hänga med henne på vägen hem) och märker att det finns människor som är genuint goda, han blir helt enkelt kär. Här återuppväcks hans tro på mänskligheten och han blir trevligare mot alla. Han börjar dessutom så smått ta avstånd från och vägra acceptera styret från de som anser att det endast finns två pooler i människor, kärlek och rädsla, bland annat genom att vara otrevlig mot en något rabiat lärare. Man börjar se att Donnie inte ser saker i svart och vitt utan snarare försöker se saker ur lite fler synvinklar och tänka själv. När Jim Cunningham kommer till skolan och pratar om rädsla och kärlek så som om det är något självklart, vill att folk ska vara snälla mot varandra och att man ska vända andra kinden till och vara duktig får Donnie, i filmens bästa scen, presentera sin syn på det hela. Han anser att Jim, som predikar om hur kärlek och rädsla är motsatser och hur man klarar allt om man inte är rädd, är antikrist och gör därmed klart att one size fits all lösningar på psykologiska och mänskliga problem levnadsöden är motsatsen till vad Donnie anser vara godhet. Intressant är att Jim, som senare visar sig vara en pedofil, påstår sig sprida ett budskap av kärlek och vill bli älskad och beundrad mer än de flesta. Oavsett vem som har problem och oavsett vilket problemet är, försöker han sprida ut ett kärleksbudskap och vända-andra-kinden-till-tänkande som helt enkelt inte fungerar hela tiden. Jag tror att just den här scenen är mycket viktig då man får se vad Donnie ser som upphov till ondskan i världen, nämligen blind tro på en lösning och möjligen även hyckleri (beroende på om man tror att Donnie redan här vet att Jim inte lever som han lär).

Efter detta ger Frank Donnie i uppdrag att bränna ned Jims hus och det visar sig då att han är pedofil. Donnie blir med andra ord hämnare redan i jordelivet och går där emot ytterligare en viktig princip, nämligen att syndare ska bestraffas i livet efter döden. Hursomhelst, innan handlingen når sin klimax hinner Donnie med att försöka trösta Cherita. Även om det är tveksamt om man kan säga att han lyckats, det mesta tyder på motsatsen, så visar det ändå på att han har börjat gilla människorna.

Framåt slutet av filmen, när Donnie känner att han lär dra till Grandma Death för att verkligen ta reda på va sjutton det är som händer, kommer själva avgörandet. Efter ett gäng sammanträffanden och olyckor blir Gretchen dödad och Donnie dödar personen som kört över henne (Frank). Han listar även ut hur han ska kunna låta henne leva, nämligen genom att återigen ta nytt av filmens något skruvade syn på tidsresor och åka tillbaka i tiden och bli dödad av jetmotorn. På så sätt kommer aldrig de händelser han sätter igång att inträffa och därför inte heller Gretchen och hans familj att dö. Donnie offrar alltså sitt eget liv för att rädda de han älskar och de som trott på honom som människa.

Det finns naturligtvis ändå en massa skillnader mellan Donnie och Jesus. Först och främst är Donnie mer pragmatisk. Både han och Jesus tro på kärleken men Donnie anser ändå inte att man ska lita alltför mycket på att Gud eller någon annan fixar allt bara man är snäll. Man måste helt enkelt göra en del själv, vilket bland annat visas när Donnie uppmanar en liten pojke att styrketräna för att kunna slå dem på käften när mobbarna försöker köra ned hans huvud i en toalett. Donnie följer inte nödvändigtvis vad Gud kan förväntas tycka heller, utan han hoppas att det finns en gud samtidigt som han även förbereder sig på motsatsen och försöker söka en egen mening. På det hela taget skulle man kunna säga att Donnie liknar ett existentiallistiskt helgon så till vida att han skapar sin egen mening med livet snarare än att köpa ett färdigt paket, men samtidigt är han inte heller helt överens med Sartre då han inte håller med om att allt är meningslöst utan snarare säger att han inte riktigt kan veta.

Jesus frälste mänskligheten och gav människorna möjlighet till evigt liv, Donnie frälste sina nära och kära och samtidigt sig själv då han äntligen finner en mening och finner kärleken. För 2000 år sedan när människor sökte fullständiga svar och ville ha en Gud som tog hand om dem och var vana vid auktoritärt styre fungerade Jesus utmärkt som Messias eftersom det var just det han erbjöd. Han predikade om en gud som dömde och förlät efter rätt bestämda mönster. Under århundradena utvecklades det till att kyrkan tog hans plats och blev mer och mer auktoritär ändå tills Luther spikade upp sina teser på någon Gudsförgäten kyrkdörr i läderbyxornas förlovade land. Därefter gick det lite åt andra hållet med att människor skulle läsa bibeln själv och till slut var vi tillbaka i dekadensen på senare delen av 1900-talet. Hade Jesus kört med samma retorik nu som han gjorde för 2000 år sedan hade folk skrattat åt honom. Visst, någon guru här och där får ett gäng lärjungar, men de flesta människor vill inte förlita sig på en högra makt för att få mening i livet. De vill hitta en egen mening, leva ett meningsfullt liv och i största allmänhet tolka verkligheten själv. Donnie passar utmärkt in i denna tidsepok där han likt många andra söker efter en mening och gör sitt bästa för att vara en anständig karaktär. Han slåss mot ondskan i form av självhjälpsgurus som försöker pracka på andra sina förenklade världsbilder och uppmanar till att förneka sin rädsla. Han hittar dessutom en mening med livet i kärleken och offrar sig för den. Han har helt enkelt frälst sig själv, och det är det vi tror att är det centrala budskapet i Donnie Darko.

Alla människor måste frälsa sig själva, det finns inge lösning som funkar för alla och de som hävdar att de har en ljuger. 2000-talets början präglas av individualism så djupt att till och med religion, för de flesta, har blivit något individuellt. Man måste själv hitta på något att tro på om man vill ha en mening och oavsett vad man tycker om religion, självmord och altruism måste man erkänna att det på sätt och viss är ett rätt sympatiskt budskap.