Casino Royale

Casino Royale

Alla är väl mer eller mindre medvetna om att man får tycka som man vill utan att bli retad eller slagen på. Att oavsett åsikter ska man slippa bära dumstrut och ses ned på. Jag tänker nämligen komma med något, i vissas öron, kontroversiellt. Jag vågar påstå att Casino Royale är den bästa Bondfilmen någonsin och att Daniel Craig är minst lika bra James Bond som Sean Connery.

Mycket har hänt sedan 2002 då Die Another Day hade premiär. Den största skillnaden är såklart att man bytt ut Pierce Brosnan mot Daniel Craig. Ett på förhand, omtalat byte. Utan att överdriva nämnvärt kan man väl slå fast att Craig fått utstå en av de största häxjakter en Bond-skådis någonsin gjort. Ett flertal hemsidor vars enda syfte att göra narr av Craig har skapats men lagom till premiären har dem försvunnit. Inge vidare konstigt då även de största Craig-antagonisterna sadlat om och insett att Craig funkar alldeles utmärkt som 007.

I och med Casino Royale’s premiär har Bond återgått till scratch. Tiden innan James blir 00-agent. Filmen börjar med att man i svartvitt får se hur James blir 007. En medvetet val man gjort sedan Die Another Day är att man gjort Bond dödlig. En människa, ingen maskin, som faktiskt gör misstag och springer efter bovar. Genom att återgå till grunden har man tagit ett steg framåt. Ta farväl av teknologiska bilar med raketer och andra diverse prylar, säg hej då till Q som för alltid gått i pension. Fördelen med att minska ned antalet övernaturliga skjutvapen och bilar bidrar starkt till att filmen känns betydligt seriösare än filmerna under Pierce Brosnan eran. Trots att filmen är fylld med action på sina ställen är det mesta motiverat och det fyller en funktion utan att för den delen vara överdrivet eller klichéfyllt. Kom ihåg att dagens (eller gårdagens) Bond är mänsklig - med andra ord - springer han efter antagonisterna.

James Bonds första uppdrag som 007 går till Madagaskar där han ska spionera på en terrorist vid namn Mollaka. Bond misslyckas dock med uppdraget och tvingas sedermera för att bibehålla sin 00-status undersöka saken vidare på egen hand. Spåren leder till Le Chiffre, en bankir åt all världens terrorister och till en svettig pokermatch i Montenegro på Casino Royale. Om Bond vinner krossar han Le Chiffre och hans terroristorganisation, men om han skulle misslyckas har finansdepartementet omedvetet stött terrorism.

Det mesta i Casino Royale är klockrent. Daniel Craig är som klippt och skuren för rollen. Craig är den första som gestaltat Bond som lagt ned tid på skådespeleriet som varit halvdant om man tänker tillbaka på Brosnan tiden och dessförinnan Timothy Dalton. Mads Mikkelsen som spelar Le Chiffre ger ett stabilt och nästan kusligt intryck. Även han passar bra i rollen. Eva Greens karaktär Vesper Lynd är ändå den som ger det stående intrycket som första Bond-bruden med lite dignitet och djup. Hennes karaktär finns inte bara ett vackert utseende och bröst utan karaktären är facetterad, kaxig och har pondus – vilket inte tillhör vanligheterna.

Filmen är två timmar och trettio minuter lång, lite längre än andra Bondfilmer. Inte alls för lång då alla moment är motiverade även om filmen stagnerar en aning mot slutet. I stället för att fortsätta i samma hektiska tempo går den i en kort dvala under vilken vi lär känna James på ett personligare plan. Under denna del av filmen kommer nog en del otåliga börja kolla på klockan och längta hem. Men varför ska man klippa ner sekvenser för att behaga otåliga biobesökare? Dessa sekvenser är ett viktigt led i jakten på att lära känna James Bond och i högsta grad motiverade. Ledmotivet ”You Know My Name”, ackompanjerat av Chris Cornell är rätt så mediokert och ger inget slående intryck.

Casino Royale är utan tvekan James Bonds comeback till finrummet. Daniel Craig visar trots tvivel att han var rätt man för jobbet. Filmens enda egentliga nackdel är att James ännu inte blivit den alfahane vi är vana vid. Lite av charmen med Bond-filmer är alla fyndiga One liners. Här finns knappt några One liners och här dricks ännu ingen Vodka Martini. Eftersom detta är den första Bondfilmen ur kronologisk synvinkel – nystarten - kanske vi kan anta att James ännu inte utvecklat sin goda smak för alkohol ännu?